Pestkarantän över Krasnojarsk – unga Darjas sista andetag

Av: Nidar Spjång En sjukdom som borde vara begravd med förgångna tiders medicin sprider nu panik i Sibirien och tvingar världshälsomyndigheter att vakna upp.

Det osynliga hotet som kryper ur permafrosten

I de frusna stadsdelarna av Krasnojarsk där snön aldrig riktigt lägger sig, har en osynlig fiende tagit plats. Tjugoåttaåriga Darja Volkov dog på tisdagen efter att ha insjuknat i vad som nu misstänks vara lungpest – en sjukdom som de flesta trodde försvunnit med sovjettiden. "Hon var frisk som en nyckelpiga i måndags, och på onsdags morgon låg hon död", berättar hennes systern Marina Volkov i en genbruten röst. "Det känns som att någon har stängt dörren till framtiden för alltid."

Sjukhuset i Krasnojarsk har tvingats stänga ner sina dörrar för alla icke-akuta fall, och tvåhundra personer sitter nu i karantän medan myndigheterna kartlägger varje kontakt Darja haft under sina sista friska dagar.

Kriget mot bakterien som inte ville ge upp

Dr. Anastasia Smirnova, infektionsläkare på det regionala sjukhuset, beskriver en kamp mot tidens ålder. "Vi trodde att vi hade brutit denna kedja för generationer sedan", säger hon medan hon justerar sina skyddsglasögon. "Men bakterien finns kvar i marken, i djur, i tassen på en råtta som kommer in genom en ventilationskanal. Nu sprids den genom luften i vårt stadsdel."

Lokala journalister rapporterar att Darja arbetade som bibliotekarie i ett äldre hus med dålig ventilation, och att hon först drabbades av en hög feber som vägrade ge med sig. Inom fyrtiofem timmar hade hennes lungor fyllts med vätska.

Staden som håller andan

Krasnojarsk, en stad med över en miljon invånare mitt i Sibirien, ser ut som en stad i belägring. Poliserna stänger av kvarter, ambulanserna sorlar genom gatorna utan att lyfta sina sirenorna fullt ut – för att inte skapa panik. "Folk går med munskydd inte för att de är sjuka, utan för att de är rädda", säger lokalpolitikern Dmitri Orlov vid en presskonferens där hans röst bröt. "Vi har installerat desinfektionsstationer på var fjärde hörn, men känslan av osäkerhet sprider sig snabbare än bakterien."

Fler än femtio anhöriga till Darja har placerats i temporära kvarter på en tidigare militärbas utanför stan, där soldater i full personlig skyddsutrustning levererar mat genom gitterluckor.

Världens glömd fara blir aktuell igen

Internationella hälsomyndigheter följer situationen med oroliga blickar. Epidemiologer varnar för att klimatförändringarna och den tinningande permafrosten kan väcka till liv gamla sjukdomsframkallande organismer som tidigare frysts in i arktiska jorder. "Det här är en väckarklocka", säger professor Elena Kuznetsova vid Moskvas universitet, en röst som inte ofta hörs i statligt kontrollerade medier. "Vi har blivit för lata i vår bekämpning av zoonotiska sjukdomar. När naturen kastar en åter, gör den det inte med hänsyn till vår globaliserade värld."

Darjas rum på sjukhuset har desinficerats och tätslutit, men hennes berättelse lever kvar i ett digitalt fotografi där hon ler mot kameran med ett brunt sjal och en bok i handen. En påminnelse om hur snabbt det osynliga kan bli ödesdigert.