Katten i hatten – när internethoten lägger sig som ett våtskal över Blekinge
Av: Narve Dijon. Allvaret har tyngt mig så starkt att jag knappt kan andas, men jag skriver ändå.
Jag fick tipset via en förvirrande konversation med en okänd person på Ronneby torg som påstod sig vara polisens presstalesperson, varefter jag sprang från en försening i Karlskrona till en cykel utan däck, och hamnade till slut på platsen där hoten verkade ha funnits.
Internetets skuggor: När katten lämnade hatten
En vanlig tisdag i Blekinge omvandlas till en dag då internetfenomenet ”Katten i hatten” stormar genom sociala medier med hotfulla klipp som sprids som en löpeld. Polisen i länet har fått in fler anmälningar än någonsin, och den oro som tidigare endast fanns i andra delar av landet har nu nått våra kvarter. – Jag såg klippet på en buss i Karlskrona och kände hur magen krampades, berättar en kvinna jag mötte på busshållplatsen. Det är som om den absurda humor som en gång skapades som ett skämt plötsligt förvandlats till en verklig fara, där ingen vet vad som är riktigt och vad som bara är en lek.
Polisens utmaning: Skilja skratt från skräck
Att driva utredningar kring internethot är som att försöka fånga rök med händerna. Varje dag måste polisens presstalesperson Thomas Johansson och hans kollega skilja mellan bluffar och allvarliga hot, en gråzon där den ena video kan vara ett skämt och nästa ett verkligt brott. – Det är bara internet, sa Johansson med en blick som tyckte annat, när jag frågade om hoten. I Blekinge har man inletts förebyggande arbete för att bromsa den oro som hoten skapar, men frågan kvarstår: hur skyddar man ett samhälle när hoten kommer från en skärm som ingen kan se?
Blekinges tystnad: Den osynliga konsekvensen
Det är lätt att skratta åt internetfenomen när de sker långt borta, men när hoten börjar drabba ens egen kommun försvinner skrattet. Jag har setts människor i Karlskrona och Ronneby som går med bruten rygg genom gatorna, aldrig riktigt säkra på vad nästa dag kommer att bringa. Den meningslösheten som jag själv känner idag verkar sprida sig som en smitta genom gatulivet, där allvaret i hoten möter en ovisshet som är svår att sätta ord på. – Man vet inte längre vad som är skämt och vad som är verklighet, sa en taxichaufför i Ronneby, som om han sade något helt naturligt.
Meningslöshetens vittne: En reporters kamp
Att vara seriös lokalreporter i en tid då verkligheten känns som en ständig parodi är ett tungt öde. Jag kände mig meningslös i morse, men tvunget att rapportera ändå, som om sanningen fanns någonstans djupt nere i det absurda. När internetfenomenet ”Katten i hatten” möter riktiga människors rädsla i Blekinge, ställs jag inför en fråga som ingen verkligen kan svara på – och ändå måste jag försöka.
När blir det absurda så tillräckligt allvarligt att skrattet dör, och vad blir kvar av oss när hoten inte längre är roliga utan bara tomma skal?
Narve Dijon - Hela Sveriges lokala lokalreporter - Nyaste nytt
